Om Bruksvallarna

Bruksvallarna och Ramundberget är en del av Funäsfjällen. Runt denna unika fjällmiljö finns ett imponerande utbud av aktiviteter, vars enda syfte är att göra vistelsen i fjällvärlden till en oförglömlig upplevelse. 660 meter över havet hittar ni denna fjällpärla som är starkt förknippad med längdskidåkning och den tv-sända premiärtävlingen Bruksvallsloppet. Bruksvallarna är en genuin starkt växande fjällby med stor tradition.

Bruksvallarna ligger i Sveriges sydligaste högfjällsområde. Att åka skidor på vintern och fjällvandra på sommaren är av naturliga skäl det traditionella sättet att sysselsätta sig på under sin vistelse i området. Fjälltopparna reser sig majestätiskt och självsäkert mot himlen. Det urgamla berget är härdat genom årtusenden. Helagsfjället, Sveriges sydligaste glaciär & högfjäll, reser sig i fjärran, tillsammans med Sylarna, Skars och framförallt den karakteristiska Mittåkläppen, vars profil med, fantasins hjälp, liknar en en väldig vågkam på väg att skölja in över vidderna.

Visste du att…

Om cykling och vandring i Funäsfjällen

Vi är stolta över att Bruksvallarna och Funäsfjällen kan erbjuda både storslagna, lättillgängliga och omväxlande upplevelser i genuin fjällmiljö, med kvalitativa spår och leder och ett stort utbud av bra boende, matupplevelser och aktiviteter! Det är fantastiskt men inte självklart. En hållbar markanvändning och respekt för varandra och naturen är nödvändigt för att vi ska kunna fortsätta erbjuda allt som finns här. Allt hänger ihop och det du gör spelar roll.

Visste du att:

Här finns 600 markägare och staten, som upplåter och tillhandahåller mark till över 100 mil spår & leder.

Renskötseln har en lång tradition i västra Härjedalen. Det har även jord- och skogsbruket. Turismen har också funnits länge, om än inte lika länge och i mindre skala förr om åren. Under 1990-talet växte motsättningarna, slitaget på marken ökade och den långsiktiga hållbarheten ifrågasattes. Ett krafttag togs för en hållbar utveckling i fjällen ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv där kommunen, samebyar, markägare näring m.fl. deltog. Lösningen var att kanalisera gäster till attraktiva spår och leder.

Ledbolaget samordnar idag över 1000 nyttjanderättsavtal för markanvändning i Funäsfjällen.

Sedan 2021 är det Funäsfjällens Ledbolag som underhåller och utvecklar Funäsfjällens cykelleder, liksom de för längd och skoter. Intäkter från Fjällpass Cykel går till underhåll, utveckling, skyltning och markarrenden.

Bygdesamrådsgruppen (byalagen) har hand om vandringslederna Kul- & Guldturer samt vintervandring. Det gör de med hjälp av ideella krafter och frivilliga bidrag. Det finns ingen kommun eller stat som går in med pengar för underhåll eller liknande.

När vi alla håller oss till uppmärkta spår och leder för cykling/vandring/längd/skoter undviker vi skador på naturen och risken att störa renar. På så sätt kan vi fortsätta hålla spår och leder öppna och tillgängliga, och förbli en attraktiv plats och resa till, bo och verka på. Vi får fler som kommer hit och är villiga att betala för att vistas på spår och leder. Det skapar utrymme för mer service, matupplevelser och aktiviteter, och ger mer tillbaka i sin tur till den som vill besöka oss.

Och tvärtom – när turismen stör och förstör, finns risk att markägare drar tillbaka upplåtelsen av mark för spår och leder. Det skapar ett sämre utbud och i förlängningen färre som kommer hit och som betalar, sämre möjligheter för näringslivet och försörjningsmöjligheter här, och Funäsfjällen blir en lite tristare plats att vara på.

Därför är det så viktigt att vi alla håller oss till öppna och uppmärkta spår och leder, och betalar Fjällpass eller ger ett bidrag, så att vi kan fortsätta vara en plats många vill och kan vistas och verka i, många år framöver.

För fortsatt god samexistens (besökare, bybor, näringsliv, rennäring, kommun mfl) behöver vi alla vara en del av lösningen! Vi kallar det Funäsfjällsmodellen.

Kort om renskötsel: Nyttjandet av fjällandskapet har anpassats efter renens levnadscykel och årstidernas växlingar. Under vår, sommar och höst har renarna betat på renbetesfjällen. Under vintertid har renarna flyttats ned i det angränsande skogslandet. I Härjedalen finns en unik avtalsbaserad samverkanslösning för renarnas vinterbete på privat mark. Renskötselrätten är förbehållen det samiska folket och är genom samebyarna en viktig del av den samiska kulturen. I västra Härjedalen verkar Mittådalens-, Handölsdalens- och Ruvhtens samebyar.

Kort om jord- och skogsbruk i Funäsfjällen: Markerna här brukades för bete och slåtter där varje gård hade tillgång till tre till fyra sätrar för olika årstider och för växelbruk. Sätermarkerna, belägna i högläntterräng, ägdes gemensamt av gårdarna och hölls samman av överenskomna regler. I slutet av 1800-talet genomförde staten en jordreform. Den tidigare gemensamt ägda marken delades upp på delägarna och varje gård fick sina fastställda gränser. Därav de många långa smala skiftena vi har idag. Skogsbruket drivs främst av familjer förutom på den statliga marken.